Posts Tagged ‘insikt’

h1

Back in town.

januari 25, 2010

Helgen har varit bra. Bjudit på många skratt, bra backar, tokdans och ett och annat glas vin. Roligast var nog ändå när vi alla, 8 st, i stugan, knökade in oss i en bastu som var anpassad för fyra. Max. Oj oj oj, säger jag bara.

Idag måndag, önskar jag mig att det vore söndag. Vilodag. Trötthet är bara förnamnet. Jag får helt enkelt inse att jag inte är 25 och jag inte pallar trycket för en långhelg i fjällen.

Annonser
h1

Livet går vidare

juli 29, 2009

De två dagarna har gått och nu känns det bättre. Lite av ”mister du en, finns det tusen åter”, finns just nu i min kropp och det är ett steg i rätt riktning. Det som också är positivt är att jag två dagar i rad har kommit ut på hetsig promenad där jag båda gångerna har avslutat med att jogga sista biten. Och jag som inte springer. Hm, konstigt.

Samtidigt som det nu har vänt vad det gäller mina känslor för flirten, så känner jag mig fortfarande mycket ensam. Och då inte bara ensam för att jag inte har en kille, utan verkligen tokensam. För på jobbet finns INGEN (jo en kille är där, men oj vad han är svårpratad), barnen är hos pappan, mamma är på landet, syrran är på semester och alla vänner har flytt stan. Inte ens på dejtingsidan där man har aktiviteter, hittas det på något kul dessa dagar.

Allt mer inser jag att mänsklig kontakt för mig är ett måste för att jag ska må bra. Det är så jag funkar. Jag måste inte lära mig att vara ensam, för jag kommer aldrig att uppskatta det. Och det är så befriande att ha kommit på det eftersom jag under många långa år undrat varför jag inte gillar att vara ensam.

Jag är helt enkelt Linda, 37 år, och beroende av människor för att må bra. Varje dag.

h1

Med nya ögon

april 29, 2009

Helgens djupdykning har varit tung och påverkat mig mycket, så när pappans ingifta storasyster kontaktade mig och sa att hon gärna ville gå ut och ta ett glas vin med mig i går kväll tackade jag ja. Med tvekan. Tvekan för att hon kan snacka mycket, föra vidare, vrida och vända på orden där rätt saker kan bli fel och för att hon är på ”pappans sida”.

Samtidigt kunde mitt eget ego inte låta bli. Jag skulle kanske få information om pappan som jag vill ha. All denna information som jag saknat. Jag tänkte utnyttja situationen och hålla mig iskall genom hela kvällen för att kolla om hon viste något. Så mitt ego och jag gick dit med handväskan fylld med fula baktankar.

Men kvällen förde med sig något helt annat. Jag fick mycket information om pappan, där det visade sig att han är hårt ansatt från alla sina släktingar. Där hans mamma, pappa, storasyster och lillebror alla har ifrågasatt pappans val och deras brådskande ihopflytt. Kanske med rätta, men jag fick ändå en slags förståelse för att pappan inte har det så lätt just nu.

Insikten om att pappan har det tungt och säkerligen känner att det är han och den nya mot hela världen, tillsammans med att jag idag på morgonen fick ett mail innehållande all den information jag krävt på ett mycket bra sätt, har gjort att jag släppt på garden. För jag måste få till en bra dialog med pappan och även med den nya, där ingen av dem känner att jag är ett hot. På något sätt måste vi hitta en väg att samarbeta.

Herrejävlar det gäller ju våra barn!