Archive for the ‘Uncategorized’ Category

h1

Sophiahemmet

april 20, 2011

Sitter i väntrummet på bröstmottagningen. Koll bara över smärtan, eller rättare sagt värken, som funnits under längre tid i ena bröstet. Säkerligen ingenting att oroa mig för, men oroar mig är just vad jag gör.

Livets bräckliget visar sig i all sin glans.

h1

Kvinnodagen idag.

mars 8, 2010

Läs, läs, läs!

Hon gör det så bra!

h1

Att flirta är inte lätt vill jag lova.

februari 23, 2010

Jag är så velande just nu. Ena delen av mig vill köra hela racet med att flirta hej vilt och med många killar. Bli bekräftad och samtidigt ha tokroligt. Jag har aldrig levt det livet förut och om jag någon gång ska göra det så är tillfället utmärkt. Och när jag får allt detta blir jag så upprymd och sprudlande glad och jag vill ha mer. Fungerar som en drog.

Andra delen av mig är tveksam eftersom jag känner att jag inte slappnar av, att jag kräver uppmärksamhet hela tiden, på alla plan och så fort jag inte får det så dippar jag i humöret. Blir lättretlig. Och då tvekar jag om det är rätt väg att gå, ifall priset kommer att bli för högt. Dessutom är jag rädd för hur ensam jag skulle känna mig om ”mina killar” försvann. Att det skulle vara lättare att själv hoppa av än att killarna tröttnar på mig.

Kanske är det så att jag känner av lite jante? Att jag inte ska tro att jag är någon. Att jag inte är värd att ha kul, speciellt om det är lite på andras bekostnad (fast är det det?).

Eller är det ”fina-flicka-syndromet” som pratar med mig? Där det inte är ok att träffa killar som jag inte tänker inleda något varaktigt med och dessutom är de flera stycken.

Alla dessa tankar virvlar runt i mitt huvud och de gör mig förvirrad.

h1

Vemdalen nästa.

januari 20, 2010

Förra året hade jag sjukt kul. Svårt att toppa. Men hey, jag gör ett försök!

h1

Back @ work.

januari 8, 2010

Äntligen är jag tillbaka till jobbet. Äntligen får jag träffa vuxna människor på daglig basis. Äntligen lite struktur i vardagen.

Sjukligt? Ja visst. Men va fan, jag är ju beroende av människor.

h1

Länkonsdag.

januari 6, 2010

För att han ber så snällt. Och kanske framförallt för att jag, JAG, fanns länkad till, så måste jag ju gå honom till mötes. Att hans blogg är rolig och bra är av underordnad betydelse.

h1

Möten som fattas

augusti 30, 2009

Mina barn bor 5 dagar av 14 hemma hos pappan, den nya och hennes 3 barn. Jag har träffat samtliga utom den nya (om man räknar bort den här gången).

Sjukligt.

Men mitt mantra går i huvudet. ”Så länge barnen mår bra. Så länge barnen mår bra. Så länge barnen mår bra.”

Att jag inte får träffa den nya, är min förlust, pappans förlust, hennes förlust. För jag är helt övertygad om att skulle vi träffas så skulle så mycket avdramatiseras, mot nu, då hela grejen blir så spänd. Men än så länge är det inte barnens förlust. Så mantrat tuggar på.