Archive for the ‘flirt’ Category

h1

Vad gör jag nu?

maj 8, 2011

Dejten. Hur gick det med den?
Vad sägs om total attraktion, lika nivå på samtalen och en kille som är öppen, känslosam och dessutom snygg.

Men. Såklart att det finns ett men. Skild i november förra året. Han säger själv att han inte har en aning om vart han är i livet och vart han är på väg. Han är mycket tydlig med det.

Mitt förnuft säger att jag ska backa, inte ge mig in i detta eftersom det troligaste är det inte kommer bli bra.

Min känsla är att jag faller som en fura.

Annonser
h1

Plötsligt händer det.

maj 2, 2011

Viskar lite försiktigt att jag har en dejt i morgon.

h1

Vänner och vänners vänner.

augusti 4, 2010

Jag har tillbringat några dagar hos finaste vännen och hennes man. De båda flyttade från mitt område till en annan stad för en liten tid sedan och när jag numer tillbringar tid med dem så blir det över några dagar och inte som innan över en middag med mycket vin.

Det är härligt att vara hos dem. Avslappnat. Där det är helt ok att vila lite på eftermiddagen om man skulle vilja. Och det är lätt att hjälpa till hos dem, där jag kan rota i alla skåp för att hitta en bra skål till salladen, utan att känna att jag är i vägen eller måste fråga om allt. Jag gillar det. Och jag känner också att de är glada för att deras vänner kommer och hälsar på även nu när de flyttat.

Vi var fler som var där. Revisorn från förra sommaren var en av de andra. Och det är något med honom. Han påverkar mig. Varje gång vi ses. Jag får liksom inte ut honom ur mitt system. Känner mig attraherad. Vill mer. Men det är stopp där. Jag vet ju det och därför blir det jobbigt att ha dessa känslor. Det stör mig. Mycket.

h1

Shake my world.

juni 7, 2010

Försöker få ihop en bra personbeskrivning av mig själv på dejtingsidan. Allt annat än lätt. Skitsvårt faktiskt. Vill vara kort och koncis. Helst lite rolig också. Sådär med glimten i ögat.

Det går sådär.

h1

Damm och ragg

juni 3, 2010

Väggen är riven och dammet upptorkat. Delvis i alla fall. Grannar som gjort liknande ingrepp har berättat långa historier om hur de fortfarande hittar damm i sina gömmor. Vet inte ifall det säger saker om dammet i sig eller grannars förmåga att städa.

Sommaren har kommit och tillsammans med den reggade jag mig återigen på dejtingsida. Jag vill komma ut, bli uppvaktad och flirtad med. Så håll tummarna för att jag får många svar.

h1

Saker jag inte förstår.

maj 19, 2010

Födelsedagskvällen blev riktigt lyckad. Bästa vännerna fanns med. Firade. Skålade i rosé på härlig uteservering i Stockholm. Otippad kom kollegan med vän förbi. Verkligen otippat.

Kollegan. Han blir jag inte riktigt klok på. Status från hans sida är som förut. Men ändå hörs vi på något sätt varje eller varannan dag. Ibland sover jag över. På min sida av sängen. Aldrig på hans. Och jag undrar så varför han fortfarande vill ses. Vad får han ut av det? Vi är som vänner, fast ändå inte. Konstigt.

Men den största frågan är kanske ändå: Vad får jag ut av det? Spänningen kanske. För laddat är det mellan oss. Och detta spel kan jag spela med i eftersom jag faktiskt inte är förälskad i honom. Hade känslorna varit större, mer, hade priset varit för högt och jag hade lagt av för länge sedan. Men nu.

Jag spelar med.

h1

Kollegan tappar stinget.

mars 12, 2010

I måndags fick jag följande sms från kollegan:

”Vill du sova över? Jag tror inte jag kan bidra med så mkt närhet dock, bara så du vet. Kan förklara sen. Men sällskap iaf. Kanske film? :-)”

(Jag förstod direkt vad det hela handlade om. Att han har känslor för en annan tjej (som just nu befinner sig på andra sidan jorden), något som han tidigare varit tveksam om, och att han nu inte vill ha ett sexuellt förhållande med mig. Inget konstigt med det. Öppenheten har funnits där hela tiden från båda.)

Min första tanke var att jag inte skulle åka dit. För vad skulle jag dit att göra? Men så åkte jag i alla fall. För att höra han berätta med egna ord, för sällskapets skull och för min egen bekvämlighet av att slippa åka till Stockholm från Uppsala sent på kvällen efter en lång arbetsdag.

Kvällen bjöd på film och sen prat. Han är bra att prata med kollegan. Jag övar liksom med honom. Att berätta om mig själv, säga vad jag tycker och tänker, ta plats och visar mina svagheter. Det är bra. Samtidigt känner jag mig lite utnyttjad. Att han har ändrat förutsättningarna och jag fortsätter ändå att komma, som en snäll liten hund.

Dubbla är mina känslor. Lika mycket som jag kan tänka mig att få hans sällskap för att slippa ensamheten och för att han är trevlig, lika mycket känner jag att jag slänger bort min tid. En tid jag kunde ha för att hitta någon annan som kan ge mig mer.