Archive for the ‘arbete’ Category

h1

Räcka till.

september 18, 2011

Jag räcker inte till för mina barn. Jag räcker inte till på mitt jobb. Jag räcker inte till för mig själv.

Hur sjutton gör ni andra för att få ihop det?

h1

Historien på mitt nya jobb.

september 9, 2011

Jag började nytt jobb i slutet av förra året. Ett relativt litet företag, där jag är projektledare över ett fåtal personer, men desto fler kundorienterade projekt. Anledningen att jag tackade ja till jobbet var att jag saknade utmaningar på mitt gamla företag, att karriärstegen lutade alltför flackt, lokaliseringen och att jag blev smickrad över att jag blivit head huntad.

Som projektledare är jag mycket entusiasmerande, driven, lyhörd och mån om att mina medarbetare har det bra. Mina svagheter är att jag inte gillar konflikter, jag tycker det är jobbigt, och svårt, att vara hård då det närmar sig deadline och jag behöver kräva mer av mina medarbetare för att de ska leverera på tid.

På mitt gamla jobb har jag blivit mycket uppskattad för mina projektledaregenskaper, jag har fått befordringar och utnämningar, och jag har också många kollegor som numer är mina vänner även privat. Så när jag började mitt nya jobb gick jag in med den kanske naiva inställningen att ”alla gillar mig” och ”jag är duktig på det jag gör”. Och så blev det precis tvärtom.

Såhär i efterhand, snart 10 månader sedan jag började, kan jag se att min första dåliga tid på jobbet har berott mycket på att en av medarbetarna, som sökte det jobbet jag fick, som också är en mycket stark inofficiell ledare har påverkat gruppens inställning till mig. Hennes åsikter har blivit deras lag. Där skitsnack har varvats med att jag inte blivit medbjuden och tillfrågad på lunch eller fikaraster. Där min kompetens blivit ifrågasatt inför kunder och kollegor. Där information inte lämnats till mig bara för att jag ska framstå som okunnig.

Såklart förstår jag också min egen del i att det blivit som det blivit. Hur jag klampat på med mina kunskaper från det stora företaget och skulle implementera det i det lilla. Min önskan att styra upp i projekten som krockat så brutalt med forskningsmentaliteten. Jag förstår det.

Nu har den ”dumma” kollegan slutat sedan några månader tillbaka och det börjar hända saker på jobbet. Bra saker. Men det är också först nu som jag förstår hur hårt detta har tagit på mig. Hur detta har bidragit till stor del till att jag mår som jag gör just nu. Hur min självkänsla och mitt självförtroende rasat i botten.

Samtidigt är det fascinerande att en person kan påverka en grupp på detta vis. Och jävligt underligt att det kan tillåtas så pass länge som det tilläts.

h1

Äntligen en bra dag på jobbet.

augusti 18, 2011

En utmärkt jobbdag har passerat, vilket är skönt eftersom jag under en tid haft svårt att engagera mig på mitt jobb. Nu känner jag att energin på jobbet är på väg tillbaka och det gör mig glad.

Jag började på nytt jobb i slutet av förra året, där jag kom in i det lilla företaget med erfarenheter från det stora. Bara det var en chock, dessutom var området nytt för mig och det var mycket jag skulle lära mig. Uppe på det var det dålig stämning i min grupp som jag skulle projektleda, där en av medarbetarna uttryckligen ville ha den tjänst jag fått. Att säga att det första halvåret varit tungt är en underdrift minst sagt. Det har varit skittufft, och är det stundtals fortfarande. Mitt självförtroende som projektledare har också fått sig en rejäl törn där jag behövt ifrågasätta mina metoder och ifall jag är lämplig att vägleda folk.

Men idag har det varit en bra dag!

h1

Den här dagen suddar vi bort. Okey?

augusti 11, 2011

Idag har mycket som kunnat gå fel gjort så också. Materiella saker. Men dock skapar det problem.

Som elfelet som upptäcktes idag vid installation av ny spis. Jag förstår inte vidden av problemet mer än att någon elektriker behöver komma hit, mäta och göra rätt. Jag förstår däremot att det kan komma att kosta, både i tid och i pengar. Där det första är något jag inte har just nu och det andra använder jag mycket hellre på att göra fint i mitt kök.

Tiden. Jag är stressad för jobbet som börjar på måndag igen. Där en strategiplan ska trollas fram till på onsdag. Det korta varslet gör mig galen, trots att jag ändå vet att det är såhär det är. I ett annat liv hade jag tyckt att det var ok, till och med kul, men nu, ja, jag vet inte. Tillsammans med elen, som också bara måste lösas eftersom jag nu står helt utan spis och mikro, rinner bägaren över.

Idag önskar jag att jag haft en axel att luta mig mot. Att kunna gråta ut i någons famn. Att jag inte behöver ta alla beslut själv och där jag inte behöver ta kommandot över allting.

h1

När kropp och huvud tänker olika.

november 27, 2010

Jag har två dagar kvar på mitt gamla jobb. Två dagar.

Igår var det after work som jag bjudit in till för att komma ut och ha det lite roligt en sista gång innan jag försvinner till nya utmaningar. Många kom. Många fler än jag någonsin väntat mig. Och jag blir så rörd att det är så eftersom jag inser att jag är omtyckt. Folk gillar mig. Både privat och arbetsmässigt. Jag får mycket bekräftelse på att det är just så.

Men ändå. Det är som om det finns vattentäta skott mellan alla mina fina vänner och mig själv. En stor fet vägg. För jag förstår inte i kroppen att de tycker så mycket om mig. Jag vet att det är så. Men jag känner det inte.

Med mina pojkvänner, även med barnens pappa, har det alltid varit på samma vis. Jag har vetat att de älskar mig. För att de sagt det. För att de visat det. Men jag har aldrig genomsyrats av det i hela kroppen. Ibland kanske, men långtifrån alltid.

Jag undrar varför det är så. Är det så här för andra med? Eller är det bara jag?

h1

Jobbet är mitt!

oktober 13, 2010

Någon gång i december byter jag jobb. Från det stora bolaget i Uppsala till det lilla bolaget i Stockholm. Jag ser mycket fram emot det, fast i ärlighetens namn förstår jag nog inte vad jag ger mig in på. Och tur är kanske det, för annars hade det nog krävt mycket mer mod än den dos som jag idag besitter.

Nu väntar avslutning på gamla jobbet. Och överlämning till alla dem som mina uppgifter ska delas ut på. Jag vet inte riktigt hur jag ska få ihop det, men det ska nog gå. Det måste ju gå.

h1

Jag och elgrejer går inte ihop just nu.

september 27, 2010

Jag verkar ha dålig karma här hemma just nu eftersom allting går sönder. För vad sägs om följande:

  • Trasig taklampa i badrummet. Och ja, jag har provat att byta glödlampa. Typ 6 gånger. Det är inte där skon klämmer. Felet är tyngre än så.
  • Förra veckan spillde jag kaffe över min jobbdator. Allt blev svart. Tack och lov gick den att starta efter en halvtimme, men den är inte vad den varit. Musplattan funkar sådär är ett snällt uttryckt. Och ”klickfunktionen” funkar bara när den vill.
  • Min egen dator där sladden har haft glapp så till den grad att datorn inte gått att starta. För att inte tala om batteriets urladdningstid som i runda slängar är ca 1 minut.
  • Vattenkopplingen till tvättmaskinen läcker. Tillräckligt mycket för att jag inte ska våga köra tvättmaskinen då jag inte är hemma.
  • Spisen där två av fyra plattor fungerar. De andra två är isande kalla.

Nu har jag i alla fall tagit tag i datorn, som ni märker eftersom jag åter är kontaktbar vi internet. Nytt batteri är också beställt. De andra grejerna känns jobbiga. Jag kan ju inte lösa de problemen själv. Vilket försvårar det hela. Inte för att jag inte kan be om hjälp, men jag ska helst vara hemma då hjälpen anländer. Och det är jobbigt när jag jobbar 7 mil hemifrån.