h1

När glädjen försvann.

augusti 22, 2011

Idag slog det mig. Att jag faktiskt inte mår bra. Att jag behöver hjälp.

I helgen har jag haft en fantastiskt rolig helg tillsammans med mina vänner. Det har varit fest, skoj och aktiviteter i en salig blandning. Från fredagseftermidagen till söndagseftermiddagen. Så kom tystnaden efter allt det roliga och jag dök rakt ner i mörkret. Ensamheten kom som ett brev på posten. Ledsenheten kändes men kom inte riktigt fram genom allt skydd. Och precis såhär är det för mig och har varit länge; jag måste fyllas med aktiviteter för att hålla mig över ytan, gör jag inte det hamnar jag i det apatiska, det svarta.

Så idag på jobbet. Stegen är tunga för att överhuvudtaget ta mig in. Väl på plats så orkar jag inte ta mig för någonting av vikt. Bara sitter av tiden. Kombinationen av att inte göra något och känslan av så många måsten i arbetet gör att jag känner mig dålig och illojal. Styrkan för att komma igång finns inte. Inte ens i närheten.

Istället googlar jag. Och tur är väl det. Mina symtom stämmer överraskande(?) väl in på nedstämdhet/depression alternativt stress/överarbetad. Mera googling och trådar utslängda för att få hjälp. Jag hoppas att jag får tid snabbt.

10 kommentarer

  1. Kram på dig


  2. Företagshälsovården?
    Och hoppas att du snart känner dig bättre och med mer energi!


    • Jobbar på litet företag så någon företagshälsovård har vi inte kopplat till oss. Tyvärr. Men jag har hittat någon som jag tror blir bra att gå till.


  3. Kram, kära du!
    Jag känner igen mig i det du skriver.


    • På något sätt känns det bra att du känner igen dig, även fast det är trist att du och kanske andra ska känna detsamma som jag. Tack!


  4. Glöm inte att det kommer utifrån allt som hänt och händer, och inte inifrån. Gråt, deppa och var arg – men ta inte åt dig – Det är du för värdefull för!


    • Jag tror att hälften av det som händer med mig nu är på grund av att jag blir påverkad utifrån. Resten tror jag dock kommer just inifrån. Saker som finns i min ryggsäck som just nu gärna tas fram och tittas på. Och på något vis är det bra att allt händer samtidigt för annars hade jag nog bara flutit på och fortsatt i samma hjulspår, vilket jag inte kan göra nu, utan jag måste ta tag i mig och livet.

      Och tack larvad för att du stöttar mig och säger till mig att jag är värdefull. Jag behöver höra just sådant!


  5. Det där med att ta fram och titta på i tid och otid, det är helt logiskt. Man söker förklaring till varför man känner som man gör, och då är det enklare att titta i backspegeln än att blicka framåt eller åtminstone hålla sig till nutid.

    Själv triggar jag på saker X säger där jag tror han agerar på ren djävulskap, och 2 års undertryckta känslor på den fronten måste bearbetas på något sätt. Kram på dig!


    • Det är jobbigt när man triggar på X:et, skitjobbigt, och det tar mycket energi från en. Jag har också haft sådana perioder i omgångar. Hoppas du hittar något sätt som funkar för dig att bearbeta alla de känslorna. Kram!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: