h1

Om jag kunde backa tiden…

april 27, 2009

Ilskan idag fick mig att tappa fattningen big time. Jag tappade helt rim och reson om vad som är vettigt för barnen att usättas för. Jag brukar vara sansad. Idag var jag det inte.

Idag ringde jag upp pappan, mitt i ilskan, trots att jag viste att han var på väg hem från kalaset med en sjuk Lillasyster på armen och en Storebror vid sin sida. I telefonen skriker jag så högt vi minst två tillfällen att alla runt omkring pappan måste hört att jag var hysterisk. Inklusive sjuka Lillasyster. Inklusive Storebror som fick stå och vänta på att de skulle kunna gå vidare.

När jag efter kanske en kvart hör hur storebror säger ”Pappa jag vill verkligen gå hem nu. Jag börjar bli kissnödig.” sansar jag mig och vi lägger på. Det måste ha varit mycket obehagligt både för Lillasyster och för Storebror att höra på detta telefonsamtal.

Och jag skäms. Skäms så som jag aldrig har gjort förut.

Mina fina små älskade barn. Jag är så ledsen. Förlåt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: